Kritik mot Fairtrade – hur bemöter jag den?

Anna Charlotta Johansson skriver i en ledarartikel i Svenska Dagbladet den 22 juni om Fairtrade. Artikeln innehåller en mängd felaktigheter och missuppfattningar. Fairtrade bemöter dessa nedan (hämtat från Fairtrade Sverige).

Låt oss börja med att konstatera att bakom Fairtrade står idag tusentals företag, politiker från höger till vänster, intresseorganisationer, miljoner konsumenter och inte minst 1,6 miljoner odlare och anställda som alla är övertygade om att rättvis handel är ett av verktygen som krävs för att uppnå målen i Agenda 2030 – en hållbar värld fri från fattigdom.

Det är inte partipolitiskt att värna om mänskliga rättigheter i handeln och Fairtrade står inte heller i kontrast till marknadsekonomi.

Karta över nationella Fairtrade-organisationer och producentländer.

Fairtrade är fattigdomsbekämpning genom handel

Begreppen marknadsekonomi, frihandel och privat äganderätt är återkommande ord i Anna Charlotta Johanssons artikel. Det är lätt att få intrycket att de skulle stå i kontrast med det Fairtrade arbetar för. Det stämmer inte.

Fairtrade är fattigdomsbekämpning genom handel och har marknadsekonomins logik som bygger på utbud och efterfrågan. Det som är unikt med Fairtrade är att vi ställer krav på att handeln inte får kränka mänskliga rättigheter. Det är den stora skillnaden mellan den konventionella handeln och Fairtrades kriterier. Det är viktigt att kaffe, bananer och andra varor från länder med utbredd fattigdom ska kunna säljas till Europa och andra delar av världen utan handelshinder, såsom tullar, avgifter och subventioner.

Men handel får inte ske på bekostnad av mänskliga rättigheter och den ekonomiska fördelningen blir ofta skev i den konventionella handeln. Fairtrade vill vara ett verktyg för att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för de som befinner sig i första ledet av handelskedjan. Det måste finnas spelregler som innebär att mänskliga rättigheter respekteras och att handel sker inom ramen för befintliga internationella konventioner (t.ex. att slavarbete och skadligt barnarbete är förbjudet). Men verkligheten ser annorlunda ut. Och just därför finns Fairtrade, en möjlighet för världens kaffe- och bananodlare att genom handel få större inflytande över sitt liv och sin framtid, samtidigt som de kan producera råvaror av hög kvalitet.

Minimipriset är skyddsnät på en osäker marknad

Över 1,6 miljoner odlare och anställda och deras familjer i Asien, Afrika och Latin- och Sydamerika drar nytta av försäljningen av Fairtrade-certifierade råvaror. Fairtrades minimipris, premie och den ekologiska prisdifferentialen är alla instrument som är ämnade att täcka kostnader för hållbar produktion.

Minimipriset räknas ut av Fairtrade International, utifrån insamlad information från producenter, handlare och externa rapporter för COSP (Cost of sustainable production).

Minimipriset är inte ett fast pris, utan ett lägsta pris som inte får underskridas. I förhandlingen mellan köpare och odlaren av en Fairtrade-certifierad råvara sätts ofta priset ovan eller långt ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet, ursprung och volym. Om råvaran dessutom är ekologiskt certifierad får odlaren ett ännu högre pris, genom den s.k. ”ekologiska prisdifferentialen”.

En utmaning som ständigt finns närvarande är att levnads- och produktionskostnader i länder med utbredd fattigdom ständigt varierar, därför sker revidering av minimipris och premie med jämna intervaller, och dessa revideringar sker i konsultation med odlare och andra aktörer med marknadskännedom.

Marknadsekonomins logik med utbud och efterfrågan

När du köper en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor. Ökade inkomster gör att odlarna kan planera långsiktigt för verksamheten, t.ex. att förbättra kvaliteten på produkterna och/eller att höja effektiviteten i produktionen. En följd av detta är också att barnarbete motverkas; barnen kan gå i skolan istället för att arbeta, då föräldrarna får högre inkomster.

Minimipriset fungerar som ett skyddsnät för att hindra att människor förskjuts i fattigdom, inte som ett fast pris. När världsmarknadspriset är högre så gäller det även för Fairtrade-certifierade odlare. Då sker en förhandling gällande pris utifrån kvalitet. Fairtrade bygger på marknadens regler om utbud och efterfrågan, dvs. odlarna får minimipris (när världsmarknadspriset är lägre) och Fairtrade-premie för den del de säljer som Fairtrade-märkt. Finns det ingen efterfrågan på Fairtrade-märkt kaffe, finns det heller inga fördelar eller incitament för odlare att vara Fairtrade-certifierade.

Bättre tillgång till en internationell marknad

De producentorganisationer som väljer att certifiera sig gör det för att de vinner något tillbaka, till exempel i form av bättre marknadstillträde, ökad försäljning samt social utveckling av lokalsamhällen. När odlare ges resurser så får de möjlighet att investera i verksamheten och förbättra kvaliteten på råvaran. Fairtrade-premien används i väldigt stor utsträckning till just investeringar i verksamheten, genom att det byggs modernare torkanläggningar för kaffet eller nyare och mer effektiva sätt att skörda och transportera råvarorna. I Paraguay äger ett Fairtrade-certifierat sockerkooperativ numer ett sockerbruk och kan förädla produkten ytterligare ett steg, något som inte hade varit möjligt utan de resurser som Fairtrade-premien genererade. Utöver detta så har också Fairtrade personal på plats, som utbildar odlare i mer klimatsmart och resurseffektivt jordbruk. Men för att det ska förverkligas, så behövs resurser.

Fairtrade-märkt kaffe

Det stämmer att när det gäller kaffe så säljs inte allt det Fairtrade-kaffe som produceras som Fairtrade-märkt. Det är en indikation på att det finns ett stort behov av det arbete som Fairtrade gör hos odlare, men att vi samtidigt måste jobba hårdare för att öka andelen Fairtrade-märkt kaffe som säljs. Tittar man på de fluktuationer som varit gällande världsmarknadspriset på kaffe så härleds de inte till Fairtrade. De senaste 20 åren har det de stora förändringarna snarare berott på att Vietnam gick från att vara en obetydlig kaffeproducent till den nästa största i världen eller klimatförändringar och väderomslag som slått hårt mot de stora kaffeodlingarna i Brasilien.

Du kan läsa mer om historien kring kaffepriserna och Fairtrade här.

Ett lästips är också att läsa denna blogg som nyligen publicerades.

Fairtrade gör stor skillnad

Vi tar öppet till oss av de kritiska rapporter som har publicerats och försöker hela tiden förbättra vår verksamhet, samtidigt som vi ute i fält också konstaterar att vi gör stor skillnad för miljontals människor. Detta framkommer även i en lång rad studier som visar på Fairtrades positiva effekter, exempelvis från CEval-institutet vid Saarland universitetet, The Corporation for Rural Business Development (CODER) och Natural Resourse Institute vid Greenwich University.

Fairtrade är inte lösningen på alla problem. Men Fairtrades kriterier ger många odlare, anställda och deras familjer möjlighet till en hållbar inkomst.

Och tack vare Fairtrade-premien görs också investeringar som gynnar hela lokalsamhället genom att det t.ex. byggs skolor, kliniker eller görs investeringar i infrastruktur.

Rapporter och artiklar

I Anna Charlotta Johanssons artikel nämns ett stort antal rapporter och artiklar som Fairtrade tidigare har bemött. Här kan du läsa tidigare svar:

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page